Pyssel är bra för världen… bra för ficktjuven också

I ett tidigare inlägg nämnde jag min oro för hur den nya telefonen, en blå samsung, upplevdes tråkig och enformig. Detta har det blivit ändring på nu som resultat utav de pysselkvällar som hålls lite då och då på bestämda tider. Ett problem dock. Blå är stulen. Detta inlägg hade jag tänkt publicera lite tidigare men har blivit försenat och nu kan här bevittnas en del otur, trots att dagen ändå har vart en väldigt bra dag. Bortsett från den där lilla detaljen.

Men, men. Kan ju fortfarande visa hur fin Blå var, i bästa fall kanske någon känner igen honom och fattar.

Alltså. Blå har nu blivit fjäderfierad. Fast utan fjädrar… Fuskmockaband och återanvända pärlor. Nästan sådant man hittar i skogen… öhm… Fint blev det iallafall!

Pysselresultat

Vad som också var bra var att telefonen var lättare att hitta i stökiga väskan då det alltid är något utav fuskmockabanden som lyckas sticka fram och vifta med pärlorna. Kankse därför den var så lätt att sno också…

Självklart kan jag ju ha tappat telefonen också. Jag själv anser dock att det är högst osannolikt att så är fallet. Under tiden mellan då jag hade telefonen i handen och märkte att telefonen sedan var borta var jag vid ett tillfälle med om en händelse som uppenbarligen kan ha tagit tillräckligt mycket fokus och tid från mig att något sådant här kan hända.

Vissa telefonbolag är väldigt givmilda… Eller vad man skall kalla det…

För det är väl lite väl tidigt i min bloggkarriär att av ett företag, skicka produkter, till mig, för att få PR?

Jag har alltså lyckats dubblera mitt mobiltelefonförråd till det dubbla! Då inte från en till två, utan två till fyra.

Vi börjar med lite historia.

I min ungdomsdagar (när jag var typ 15) fick jag min första mobiltelefon utav mina föräldrar i julklapp. En nokia jag skulle ha utifall jag förvirrade bort mig någon gång i den stora farliga staden. Telefonen skulle alltså användas i nödfall. Med tanke på hur mycket den påminner om en leksakstelefon, så var det också bara i nödfall som den användes. Jag pyntade den med klistermärken för att markera för telefonen att stackarn aldrig kommer att tas seriöst. Kontantkortet var nästan alltid tomt…

Leksakstelefonen, framsida

Leksakstelefon, rygg

Röda Nummer Ett

Blå Samsung

Mystisk på-köpet-köpet-telefon

Så en dag, när pengarna på telefonstackarn är slut och jag befinner mig i ett sådant där hopplöst nödfall av att behöva ringa för att komma hem, spatserar jag in i en utav telenors butiker (min leksakstelefon var ursprunligen vodaphone, men blev då senare telenor av någon affärsförändringsanledning). Vips har jag min nya, betydligt flashigare, röda telefon (fortfarande grymt b för att vara mobiltelefon av den generation) i handen. Telefonen ingick i det abonnemang jag startade upp då, för två år sen. Betalning gick ut på en månadskostnad på 99 kr som jag dessutom skulle kunna ringa för.

Två år senare och min lilla röda har vart som hand i handske för mig. Känns sorgset att lillan skall behöva gå i pension, hon som ändå blivit så personlig, så mycket ”jag”. Men, men, abonnemanget skall förlängas och då ingår en ny telefon. Trots allt har ju lilla röda börjat dra benen efter sig den senaste tiden.

Jag ger mig ut på jakt efter en ny kamrat och erbjuds två olika alternativ på telefon som jag kan få med på köpet av förlängning i 24 månader. Då Ulf redan är innehavare av ett exemplar av alternativ ett, som visas för mig, siktar jag mig in på alternativ två: en blå samsung.

Den blå samsungtelefonen är slutsåld. Vart jag än vänder mig finns den inte kvar på lager, tills en av alla dessa trevliga butiksföreståndare (jag blir alltid väldigt väl bemött på i dessa butiker, vad jag har erfarit hittills) hänvisare mig till internet, där finns dessutom ett bättre erbjudande, endast 12 månaders bindetid. Den blå är trots allt inte lika charmig som den röda, jag orkar nog inte stå ut med den i två år… Samma kväll fyller jag i kontouppgifter för beställning av förlänging av abonnemang och rätt telefon.

Idag kom min beställning!

För att på något sätt visa hur förvirrad jag blev av att öppna paketet kan jag förklara det såhär.
Jag har alltså förlängt ett abonnemang hos telenor med 12 månaders bindetid, för detta får jag en gratis telefon på köpet, som jag dessutom har valt ut av de alternativ som fanns att tillgå. På köpet av min beställning får jag dessutom en gratis nokiatelefon och ett kontantkort.
I min postordes står alltså en förlängning av abonnemang, en blå samsung, en svart nokia och ett kontantkort. Allt detta har jag också fått. Men? var kom nokian och kontantkortet ifrån?
Jag har vänt mig till kundsservice, för detta kan ju bara betyda att det finns en stackare någonstans i Sverige som inte fått sin nokia med tillhörande kontantkort. Kundservice säger tvärtom, telefonen ingår samt kontantkort. “Ja du tecknade dig för ett erbjudande där man får med en kontantkortstelefon. En Nokia 1650.”

Vad som nu är meningen med att jag, utöver mitt abonnemang, dessutom skall sitta på ett kontantkort, det vet jag inte. Förlust eller vinst för telenor..? Någonstans känns det som att det är att hälla grädde på moset. Visst, jag har en extra telefon om något skulle hända med den blå… men…

Är man riktigt konspiratoriskt kan man ju tro att det är något fel med samsungtelefonen. Att den kommer sprängas och färga min väska och allt dess innehåll svart av sot och att det är därför de skickar med nokian, som tröst. Jag tror inte så illa dock… Jag är väldigt snäll…

Vi läser PR och marknadsföring just nu på utbildningen. Detta är inte på något sätt ett slags PR-skriveri för Telenors väl. Jag funderade på att byta ut företagsnamnet till telefonbolaget, men kände att detta då kunde skapa förvirring etc.
Eftersom jag är en oerhört förvirrande person fick det helt enkelt bli så här.